Anaconda (1954) Rolf Blomberg, Lino, Munoz – Super 8 (Begagnad)
Sedan filmens speaker klargjort att huvudsyftet med den förestående djungelexpeditionen är att finna ett exemplar av jätteormen Anaconda inne i Amazonas, vidtar omedelbart skildringen av en strapatsrik färd genom Andernas skogar. Till en början reser man med truck, men terrängen blir allt oländigare och man får övergå till mulor och hästar som transportmedel. Rolf Blomberg finner några exemplar av den av honom själv upptäckta jättepaddan (Bufo Blombergi) och fångar bl a en boaorm.
När expeditionen når Amazonfloden ansluter kocken och trubaduren Lino, varefter man börjar ta sig uppför floden mot gränslanden mellan Colombia och Ecuador. På vägen inhandlas en apunge i utbyte mot en morakniv. Den döps i vatten till Laban och blir sedan ett återkommande komiskt/rörande inslag i filmen.
Några dagars påtvingad lägervila till följd av att Lino blir febersjuk ger Rolf Blomberg anledning att utforska djurlivet i strandområdena: bladskärarmyror, sengångare, darrålar och andra stora och små inslag i faunan. Nu firar man också jul, med 30 grader i badvattnet och brevhälsningar hemifrån.
Flodfärden fortsätter med nya vedermödor, eftersom gruppens farkost måste dras mot strömmen. Man möter de första urskogsindianerna och får hjälp med att forcera forsarna. I en indianby, Santa Rosa de Sucumbio, stannar expeditionen för en längre vistelse. Deltagarna vinner byinnevånarnas, cofanernas, vänskap och förtroende genom att demonstrera sin hemlighetsfulla ljudutrusning, visa foton av afrikanskt djurliv och låta barnen leka med mekaniska leksaker.
Med viss etnografisk noggrannhet skildras byns levnadssätt till vardags, bl a jakt på vildsvin med curareförgiftade pilar som med stor träffsäkerhet avfyras med blåsrör. Expeditionen anordnar en tävling i prickskytte med blåsrör, där en liten indianpojke vinner första pris. Den svenske ljudteknikerns oförmåga i sammanhanget görs till ett komiskt nummer.
Svenskarna bjuder på grammofonkonsert med Beet!hoven, "ett musikaliskt budskap över tid och rum", varvid indianerna lyssnar med stort och högtidligt allvar. Byinnevånarna bjuder på fest för att fira en lyckad jakt. På kvällen får Laban kissa och krypa i säng i en kasse. Lino sjunger en vaggsång för honom.
På morgonen vaknar djungeln och alla djungelns djur. Jorge, en av expeditionens colombianska jägare, ger sig ut på strövtåg. Han upptäcker en anaconda i vattnet och försöker ropande påkalla de andras uppmärksamhet utan att lyckas. Han försöker snara ormen, men den slingrar sig iväg innan någon undsättning hinner fram.
Regntiden är nu inte långt borta, så det är hög tid att fånga det djur som angetts som upptäcktsresans huvudsyfte. Expeditionen fortsätter upp mot ett väldigt träskområde, La Apaya, där truppens andre jägare, Villamizar, bedriver nattlig kajmanjakt med pannlampa och harpun. Här fångar man också en pirarucú, världens största sötvattensfisk. Därefter lyckas man äntligen hitta en ny anaconda som man med förenade krafter bärgar. Så kan man bryta lägret för sista gången och börja hemfärden.
